2018.02.06

Jag kom här om dagen att tänka på min pendatiska sida jag har.
Jag har alltid haft den, men jag vet inte om det är något som liksom kommit av sig själv att jag är pedantisk av mig naturlige eller om det kom med tiden att jag "lärde" mig det.
 
Pappa var väldigt pedantisk av sig så jag minns att vi inte fick stöka ner.
Alla dockor skulle stå uppradade fint på hyllan.
Handfaten var man alltid tvungen att torka ur så det inte blev vattenfläckar när det torkade och att vi alltid var tvungna att kamma mattfransarna så dem låg rakt och inte trasslade till sig lite.
Vi fick inte heller leka så mycket ute på gården för då kunde vi smutsa ner oss.

Jag tror väll kanske att det kan vara lite både och med det där.
Jag är nog väldigt pedantisk av mig själv, men mycket kommer nog också från när jag var liten och var tvungen att lära mig på den hårda vägen att allt var tvunget att vara perfekt.
Mamma kunde ju åka på stryk om vattenkranen var på fel sida om diskhon.

Något jag är rätt säker på att jag har med mig idag från när jag var liten är det här med att gå ur duschen!
Gå aldrig ut ur duschen blöt!
Du måste alltid torka dig innan du går ut och sen lägger du handduken på golvet och ställer dig på den och torkar fötterna. Annars blir ju badrumsmattan blöt.
Nej det går inte. Det sitter kvar hos mig än idag.
Jag skulle aldrig gå ur duschen och torka mig utanför!
Det är något som stört mig när nått ex har gjort.

Jag är mycket bättre med att inte vara så sjukligt pedantisk av mig längre men jag mår inte bra när det är stökigt runt omkring mig.
Och mitt stökigt är inte så himla stökigt, det är jag medveten om.
Men förut var jag värre.
Då sorterade jag bestiken så dom låg i varandra. Aldrig att jag bara skulle slänga ner dom i sitt lilla fack.
Jag blev super stressad om man hade folk hemma och skulle ut och jag inte hann städa innan.
Jag missade typ förfesten för att jag var tvungen att ställa mig att städa undan.

Visst, jag har ju fortfarande svårt för att låta någon komma hem till mig om det inte är helt städat.
Då ska all disk va borta, det ska va dammsugat och allt ska va undanplockat, men det är inte lika illa som förr.

Jag har ju också en liten grej med att saker måste va på sin plats i kylskåpet.
Jag har inte tänkt så mycket på det själv utan det var en kille jag träffade som hade reagerat på det och med flit satt det på fel ställe och jag hade självklart gått och ställt dom rätt där det skulle stå utan att egentligen tänka på det. Det är bara en inprintad grej jag gör.
Jag vet att min pedantiska sida kan göra att folk tycker det är jobbigt att jag ska komma hem till dom för att dom har stökigt. Och då inte stökigt som jag tycker att jag har det om det ligger lite papper på bordet och nått glas i diskhon och kanske nått klädesplagg jag inte vikt undan.
Men jag bryr mig inte om hur andra har det. 
Eller okej, det har hänt en gång när jag var hos en kompis som bådde med en annan och den lägenheten var så jäkla snuskig i kök och badrum. 
Jag kan säkert ha råkat förolämpa någon jag varit hos genom att jag städat iordning eller skulle vilja börja städa.
Men det är verkligen inte meningen att jag vill förolämpa någon.
Det är bara för att jag faktiskt tycker om att städa, speciellt hos andra.
Ibland börjar det liksom bara klia i fingrarna och jag tycker att det är lite terapeftiskt och lugnande att städa.
Jag älskar känslan av när det blir rent och fint!
Men jag kan ju förstå om man kanske skulle kunna ta illa upp.
Jag har nog som sagt både den där pedantiska ådran i mig samtidigt som mycket av det är inlärt och bara går på rutin för att man inte vågade något annat när man var liten.
 
Om jag någon gång kommer hem till dig, ta inte illa vid dig om jag blir sugen på att städa, det är bara jag som har en liten sjuk grej för doften av rengöringsmedel =D
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: